Men först något roligt: I dag för 23 år sedan föddes Salli Antonia. Grattis på födelsedagen från mamma! Tänk att tre och ett halvt kilo har blivit ett muskelpaket som sköter om 20 hästar och lite till!
Mindre kul: Vänster höft protesterar igen. Högljutt, till och med, sedan några dagar. Sätesmuskeln har lagt sig i, den också. Även framsidan av låret är stelt. Så var det väl inte i somras, innan en cortisonspruta gjorde slut på det onda? På torsdag ska jag bli undersökt. Av en kiropraktor som kan idrottsskador och som själv är löpare. Senior på elitnivå. Kvinna. Det borde väl vara mittiprick. Frågan är: Ska jag ösa på och komma dit som ett vrak eller vila dessa dagar, låta symtomen klinga av? Kroppen säger ju tydligt NEJ när jag tar i , men är det till någon nytta att den visar sig från sin sämsta sida när jag blir undersökt? Eller förvärrar jag bara?
Det är ju dags att starta träningen inför 2009 års halvmaror! Grrrrrrrrr...
Update: Bålstabilitet 15 minuter. Dagens träning. I dag blir det inte mer än så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar