Från och med nu...

läser du vår blogg här.

Bizz

Jag är såld på Bizz. Älskar att smörja in mig med den. Önskar mig muskelvärk! Och här säljs den.

Vilodag

55 minuter spinning bortanför Friskis och Svettis är tunga minuter. Friskis kör på sitt vanlig upplägg, uppvärmning, konditionsblock ett, aktiv återhämtning, konditionsblock två och sedan nedvarvning samt stretch. Hos dem är allt utom stretch inbakat på 45 minuter. Men i går var det uppvärmning och sedan ett konstant konsditionsblock på 55 minuter. Instruktören hade fokus på intervaller och mot slutet var jag så trött att jag fick kramp i vaderna. Det var nog ett pass som förbättrade min kondition. När jag kom hem var jag supertrött av 20 minuter kettlebells och 55 minuters spinning, det kändes nästan som när jag hade sprungit halvmaran. Jag somnade som ett barn prick kl. 22 och vaknade 8,5 timmar senare och det kändes som jag sovit i en timme. Idag är det med andra ord vilodag.

Kettlebells

Kom i går lite tidigt till Vasalundshallen där jag hade bokat in mig på ett spinningpass, så jag passade på att köra lite överkroppsstyrka innan. På gymet hade de kettlebells som jag varit lite intresserad av att pröva men inte riktigt vetat hur. Men på detta gym satt det tydliga intruktioner och även om jag inte vågade mig på någon av övningarna där man svingar redskapet så testade jag, militärpress, tricepspress, enarmsrodd och en övning vars namn jag inte minns. Nämnde det nu på morgonen här på jobbet och en tjej här brukar på på ett pass på World class där de svingar sina kettlebells. Passande nog så har jag precis fått en gratisbiljett till det passet och tänkte därför gå iväg och testade det där med svingen också, kan bli kul.

Löpträning i grupp

Medan Malin testar olika gym och yogaformer, så springer jag. Bättre och bättre. Det gick snabbt att bli biten av löpträning i grupp. Jag gillar hela grejen, från början till slut: Man kommer löparklädd. Mössan nertryckt över öronen. Hej, hej, och är du med i kväll, och nu ger vi oss i väg. Man springer i en timme. Leker. Svettas. Tävlar på skoj. Fullt ös och allvar. Fingrarna som frös i början av passet är mot slutet så varma att de kokar. Det är här och nu och ingen kurs i mindfulness kan slå detta.

12,5 km blev det. Jag har inte känt något i mitt ben/höft i dag. Jag stretchar som naprapaten har sagt, det vill säga mycket försiktigare och färre muskler än tidigare.

Poweryoga

Jag testar nu Medley under två veckor för att se vad de har för utbud. I går stod Poweryoga 75 minuter på schemat. Den absolut svåraste positionen var den på bilden, crow position. Skam den som ger sig och helt plötsligt klarade jag den i 4 sekunder, kan tyckas kort men testa själva så får ni se. Det var första gången jag provade poweryoga, innan har jag bara varit på Ashtangayoga och Satsyoga. Det som som var annorlunda var att det var lite mer fokus på styrka och lite snabbre flöde genom de olika positionerna. Kanske inget man går på för avslappningens skull, jag har till och med täningsvärk i benen idag. Annars så var det finfina med Medley att jag bokade passet på morgonen samma dag som jag gick på det, ingen onödig trängsel, schyssta omklädningsrum, till och med ångbastu. Igår var jag på Odenplan, idag ska jag testa hemmagymet i Vasalundshallen hemma i Solna. Där kan man simma också, för det ingår i kortet.

Träning och musik

Även i går lyckades jag norpa åt mig en återbudsplats på spinning. Det verkar vara det som är melodin, att hoppas på andras förhinder för träning. Kom lite tidigt till Friskis så jag värmde upp med styrka för överkropp under 20 minuter och körde något snabbprogram för axlar och triceps.

Det intressanta med spinning är två saker:

1. Man konditionstränar i takt till musik. Till en början kändes det som löpare lite konstigt, men nu har jag fått in det rätta höftgunget och känner hur takten motiverar till att ta i lite extra.
2. Det finns inget som heter lågintensivt i spinningen.

Dessa två konstaterande leder till att det måste vara bra musik på passen för att man ska tycka det är kul. Jag är inte typen som gillar techno och overloopad dance music. Nej ge mig Miss Li, Rammstein, lite skön indie eller låtar som finns i min mors vinylsamling från 70-talet. Jag vill ha en igenkänningsafaktor för att det ska peppa. Om detta nu uppfylls så är jag rejält trött efter ett pass, har ofta tunga ben, en härligt röd ansiktsfärg och ett flås som heter duga. Igår var det igenkänninsfaktor på musiken till en början, trist musik i mitten och galna arabiska trummor mot slutet. Och som jag var trött...jeesus. Mer sånt och mitt förlorade flås är på tillbakagång.

Yoga

Jag var på yoga i dag. Premiär. 40 kvinnor och två män. En av dem känner jag. Den andre gick igen. Jag vågade inte göra de värsta akrobatikövningarna. Jag hörde hur det fjärtade till runt omkring mig, och eftersom plingplongmusiken inte direkt överröstade sådana ljud, tänkte jag: Jag vill bli varm i kläderna först. Yoga är säkert bra. Men inte så skoj. Efteråt, på avslappningen, när man ska vara så lugn och långsam och ligga med slutna ögon och jag är snabb och har tittat mig omkring flera varv, hör jag en röst från det främre av rummet säga att "nu kan ni slå upp era ögon och långsamt komma tillbaka till rummet." Då blundar jag igen och så tittar jag. I nästa sekund cyklar jag hem i de röda tightsen.

I går när jag vaknade kände jag mig lite halvsjukfriskkanskeblirsjuk. Men jag blev frisk, och rätt som det var hade jag sprungit en mil. Kroppen känns bättre än på länge.

Ät, tyck om dig själv och unna dig goda saker

Det här var en kort och fin text på temat Äta bör man, annars dör man eller på temat Tyck om dig själv eller på temat Det är aldrig fel att unna sig.

Äta bör man annars dör man

Äter man havregrynsgröt före sju på morgonen, tokjobbar hela dagen och bara hinner stoppa i sig ett par bananer är det inte mycket energi kvar när man har dragit på sig de röda tightsen för att ge sig ut i det sista dagsljuset. Kroppen gick på reservtanken. 5 km, snitt 6:00 per km.. Mörkret hann nära på komma innan jag var hemma igen. Och på något underligt sätt kom jag hem med mer kraft i kroppen än inför min runda. Man ångrar sig aldrig efteråt, när man har varit ute på en löptur, eller hur?

Och nu har jag ätit. I morgon ska det bli ett långpass.

Spinningpass! Finalmente!

Nytt jobb, ny stegräknartävling. Denna gång kan man även omvandla andra träningsformer till steg, vilket ökar stegmängden avsevärt. Mitt mål är att i alla fall gå minst 11 000 steg om dagen innan ev. träningssteg kommer till. Det är en nöt att knäcka när man är kontorsråtta, det är bara att komma på små ärenden under dagen, aldrig okynnesåka buss samt springa mer till tvättstugan och pappersåtervinningen.

Månadens första spinningpass är avklarat. (Jag lyckades boka en restplats i eftermiddags) 50 hårda minuter gav riktigt stela ben som kippade efter syresättning, åh så skööönt. Efter passet hamnade jag bredvid en lustig dam, hon är ofta där. Jag ser henne aldrig i gymet men i omklädningsrummet. Det sista hon gör innan hon kilar upp på träning är att lägga ett lager smink, och då verkligen allt. Hon har också platinablont hår med en höjd på sin frisyr som skulle göra Amy Winehouse grön av avund. Jag undrar hur hon tränar, rinner aldrig hennes smink av, tappar aldrig frisyren i höjd?

Få i väg någon på träning

Känner du någon som du tycker borde börja träna? Medley har ett alla hjärtan dags erbjudande där man kan maila iväg två veckors gratis provträning på alla deras anläggningar. Man kan ju maila till sig själv också om man vill prova på lite ny träning eller vill gå och simma.

Friskis och svettis från helvetet

Jag kommer för evigt att banna Friskis och svettis nya bokningssystem från helvetet. I morse gick jag in för att boka pass som är en vecka fram, och allt var redan bokat kl 9 på morgonen. Ska man behöva hänga på låset runt midnatt varje vecka för att få de pass som man vill? Jag hörde i alla fall om några som pratade om det i omklädningsrummet. Eller som någon annan sa: "Varför ska jag betala för ett träningskort som jag inte kan nyttja?" Så nu är jag hänvisad till de fria vikterna ett tag, men det är inte det roligaste. Eller missförstå mig rätt, det är kul men inte lika utmanande som att kunna springa och i väntan på det vill jag i alla fall kunna variera min träning. De två senaste dagarna har det blivit pilates, rodd och styrka för överkropp. I väntat på att passguden ska le i mot mig så är det också detta som jag kommer att variera framöver.

Core - igen

Det var ett tag sedan jag var där sist, på coren. Det var så trångt när jag kom fem sekunder innan det skulle börja att jag fick stå nästan inne i spegeln. Med mina nya linser ser jag inte så bra på nära håll. Balansprövningen vi skulle göra hette "Stjärnan". Jag tror inte att det enbart berodde på linserna att jag inte kände mig som en Stjärna. Och definitivt inte som en Stjärna med muskler.

I morgon har Snabba Jenny paxat mig för lunchlöpning, jabba. Jag ska föreslå en skärgårdsnära runda, att vi följer vattnet ute vid Femöre. '

Läs vad Gertrud Hellbrand skrev om bloggen, alltså inte denna :) utan själva fenomenet, i DN häromdagen. Jag har också funderat; vad händer när det privata bara ligger ett klick bort från att hamna precis överallt?

Från maffe till intensiv styrka

Som tidigare skrivits så sprang jag i går, men med strikta förhållningsorder från sjukgymnasten. Det fick inte vara så långt att foten kunde överbelastas och det fick inte heller vara för snabbt så att det blev ett för stumt nedslag med foten. Så jag maffade i en kvart och såg till att varje steg blev ett fint rullande över hela fotbladet, inga stela steg där inte. Kände av lite ömmande i foten under löpturen. Idag har jag också känt lite till och från men inte alls så att jag haltar, vilket varit fallet då jag tidigare provat på att springa sedan november. Nu går det framåt med andra ord, kanske kan det bli en maffehalvtimme snart.

En kvart håller ingen i form så det blev också 50 minuters intensiv styrka. Jag var inte på latsidan och såg till att nyttja varje minut genom i vilan mellan två reps på en övning helt enkelt köra en annan övning. Jag testade också två nya varianter på utfall, en med 10 kg vikter och en där man har den främre foten på en bosuboll. Utöver det vanliga programmet lade jag också till ytterligare en övning för triceps. Allt detta har i dag resulterat i massor av träningsvärk, det var ett tag sedan sist.

Det är spännande att styrketräna. Jag märker att kroppen blir starkare på ett nytt sätt. Jag gör säkert inte milen på 50 längre (men dit och under ska jag i sommar) men jag känner mig starkare, får bättre hållning och lär mig ständigt nytt om hur min kropp fungerar. Det kan inte vara dåligt för löpsteget.

Löpträning i grupp blev snabbt en nödvändig vana

Aldrig har det gått så snabbt att lägga sig till med en ny vana. Då och då har jag läst om IF Linnéas löpträning i grupp, och om TSM, en skräckblandad förtjusning har bubblat i mig; tänk om jag... nej, nu snackar vi verkligen om att hamna utanför sin säkerhetszon! Åka lift i fjällen; läskigt, men ok, sjunga; läskigt, men man kan stödja sig mot någon tonsäker typ, prata engelska; shit, tänk om någon hör mig, etc, etc. Men att hänga med ett gäng (och nästan enbart män) ut och LÖPTRÄNA??? Säkerhetszonen slutar här....................................................................................... och här är jag. Efter femhundra meters löpning har jag tappat dem ur sikte medan jag hulkar av ansträngning. Sådana har mina fantasier sett ut.

Två måndagar i sträck har jag nu hängt med Friskis&Svettis ut på löpträning - i grupp. I dag var vi sex män och två kvinnor. Erik ledde (som alltid). Stans backar skulle forceras. Under en knapp timme öste vi på. JAG HADE ROLIGT PRECIS HELA TIDEN. Äntligen måndag har numera inte ett endaste stänk av ironi över sig.

Kort rapport

Kroppen fortsätter att må bra. I torsdags blev det en löptur hela vägen hem från jobbet - nästan. De sista två km var jag slut på energi och gick. 13,5 km blev det i alla fall, och inget som värkte efteråt. I dag blev det en kort runda på 4,6 km.

Det dröjer, att få ihop det med nya bloggen, den som även ska finnas på MittVals hemsida. Jag ruvar på ett och annat ämne tills vi är där, bland annat detta med mat, och mat och träning.

En läsvärd text hittade jag här.

En kvart på löpbandet

Idag tog jag några löpsteg på gymet, en kvart på löpbandet utan smärta i fot. Man kan väl också säga att det var min livs första maffekvart. Det här får bli den korta varianten, i morgon kommer hela versionen av dagens löpäventyr. Just det 50 minuter styrka också, arbetar på de där snygga armarna och schyssta benen.

Snygg på gym

I de flesta modebloggar förekommer det nu och då små collage på saker bloggarna vill ha eller på stilar som är "rätt". Så här kommer mitt egna lilla collage, helt baserat på dagens gymbesök.
Jag hade ett spinningpass inbokat och velade hela eftermiddagen fram och tillbaka om jag skulle gå på det eller inte, kände mig inte rikitgt pigg efter att ha sovit rätt dåligt i ett par nätter. Men jag åkte i väg och passade på att köra styrka innan i ca 30 minuter. Sedan in i spinningsalen, ställer in cykeln, börjar trampa och väntar på att passet ska dra i gång. Precis i den sekunden får jag huvudvärk och lätt frossa, hamnar i något basalt mänskligt stadie där min kropp säger: Mat, värme, närhet. Springer ner till omklädningsrummet, vill bara hem så jag byter om lite halvt och får i hop följande fashionabla kombo: Nudiejeans, låga löparstrumpor, converse, joggtröjan och en svart kofta.

Detta kändes nästan konstigare än de gånger man sprungit ner i full löparmundering (inklusive tights) på Ica, då syns det ju i alla fall att det finns en tanke bakom. Nu blev det lite av allt. Såg det ut som jag skulle träna och skulle jag göra det i jeans? Eller såg det bara ut som att jag trivdes så bra i funktionsmaterial att jag glider runt i mina löpartröjor och löparstrumpor till vardags?

En tjock filt och god mat löste allt här hemma. Nu ska det bli lite extra sömn också. Godnatt.

Run fat boy run

Har ni sett filmen "Run fat boy run"? Kanske inte något som kvalar in på en topp tio lista men lite festlig då den behandlar ämnet löpning och närmare bestämt marathon. Kort om filmen, boy meet girl, killen lämnar tjejen högravid vid altaret. X antal år senare är hon med en ny man som tränar massor och ska springa just ett marathon. Så det hela slutar i ett marathonbattle om denna kvinnas hjärta. Lite småfestligt grepp att få någons uppmärksamhet genom att springa ett marathon men det bästa med filmen var nog illustrationen av hur den otränade exmannen går i in i väggen. Han springer både bildligt och bokstavligt talat in i en mur. Denna mur talar sitt universiella språk. Jaja, ni kan ju gissa hur filmen slutar, se till att ha något åtråvärt på mållinjen så klarar man de värsta murarna.

Team Flaxande armen

Då blev det ett Core bosu pass igen. Mitt indiannamn på detta pass är numer "flaxande armen". Men från början; jag körde styrka innan passet, enarmsrodd, axelpress, triceps, utfall, knäböj och lårcurls. Sedan flaxpasset. Det är mycket jobbgare än vad man tror. Kanske inte det mest pulshöjande men som man blir trött i musklerna av 50 minuters relativt statisk träning. Förra veckan kunde jag till och med säga hej till träningsvärk dagen efter passet. Jag gissar att styrketräningen innan också bidrar till mitt indiannamn.

Jag har ju länget önskat mig en gymkompis och en dag förra veckan ringde min bäste vän C och sa att hon skaffat kort på Friskis, sedan sa hon : "Så mycket pass så lite tid". Jag föreslog att hon skulle följa med på Core bosu och hon föreslog det som en stående bokning ett bra tag framöver. De helt ensamma dagarna på Friskis är över.

Veckans träning blir som följande:

Måndag: Toktrött efter att ha börjat nytt jobb och således vila
Tisdag: 30 minuter styrka samt 50 minuter Core Bosu
Onsdag: Odla vänskap
Torsdag: 50 minuter spinning
Fredag: 45 minuter styrka innan jobbet (!)
Lördag: Sovmorgon hela dagen
Söndag: 45 minuter spinning

Nya löparvänner - polisen i hälarna (nästan)

I kväll har jag varit ute och sprungit med Friskis&Svettis, premiär för mig att löpträna i grupp! Jag vidgar gränserna för min säkerhetszon - det här hade jag ALDRIG vågat för ett år sedan! Hänga på sådana där långbenta, snabba typer som jag knappt skulle se skymten av efter 500 meter... Vi sprang 9 km i ett för mig behagligt snitttempo; 5:50. Ett par km låg vi nog på 5:30. det gick bra det också. Klockan blev en hel del innan jag kom hem, skulle också tanka en hybrid för första gången i mitt liv.

Det är nu polisen kommer in i bilden. Jag hade gett mig av hemifrån flera timmar tidigare. meddelat en av tonåringarna att nu gör jag det och det och det och sen kommer jag hem. Hon såg ut som hon lyssnade. Det gjorde hon antagligen också, men inte på mig. Kanske på Lars Winnerbäck. Synen fungerade uppenbart bättre för när P (nu har det gått några timmar) kommer hem och frågar var jag är, säger tonåringen eh, hm, glurk... hon är ute och springer. Tonåringen har i alla fall uppfattat mina löpartights. ytterligare en timme går... mer än tre timmar är jag inte ute och springer en kall måndagkväll (än:)). Svarar inte på mobilen, men har den med (ligger kvar i bilen, jag gillar inte att prata i telefon när jag är med andra). Mörkt och kallt ute. P ringer runt. Ingen vet. Jag har inte varit och druckit vatten hos A & C som jag brukar när jag springer länge. Polisen? Ja. Vi avvaktar en timme innan vi gör något, tycker man där. Men då kommer jag, glad och allt, för jag har sprungit nästan en mil utan en endaste liten känning i min vänstra sida. Och jag hann med de andra, inga problem. Happy end. Ibland är det inte det.

Jag undrar också när den där bloggen som vi har pratat om ska bli verklighet. Men det är väl något kvar att ordna med, och det där som är kvar ska göras via MittVal.