Nä jag blev hemma den här helgen, mormors 70-årskalas kom i mellan. Så nu sitter jag här och får uppdateringar av Cecilia från denna helgs löparmetropol Töreboda. Avundsjuk? Inte alls... :)
Men träning blir det ändå. Provade mitt löpsteg i förrgår och jag vinglade 5 km fram i smått fantastiska 5:58 tempo. Inte mitt saktaste, men väl näst saktaste. Att det ska vara så svårt att ta det lungt. I går blev det friskis med 2 km uppvärmning på löpbandet, sedan 20 minuters intervalll på crosstrainern och de hela avslutades med 25 minuters styrka. Däribland de utfallsövningar som kiropraktorn rekomenderat för att stärka upp knän och höfter. Som jag alternativtränar, hur stark kommer inte jag att vara efter de här veckorna? Tänkte att den styrkan får komma till nytta i november för om mina ben vill (eller som Nils Poppe sa: Om gud vill och rumpan håller) så blir det till att springa antingen tömilen eller snöfemman. Kastade ut en fråga om den tävlingen på jogg.se och någon svarade att det var som att springa en kortvariant av Lidingöloppet fast med snö. Det blir spännande. Som sagt, om gud vill och rumpan håller så står jag på startlinjen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
38 km blev det för min del i Töreboda; inte sprang jag längst med jag är HEL och GLAD i kroppen! Jag la mig i försiktighetszonen, för nu tycker jag att skadesäsongen ska vara över för i år. Rapport och bilder kommer i morgon. God natt!
Skicka en kommentar