Löpning + Core = Sant?

Om min vänstra sida av underkroppen hade varit som min högra hade löpträningen antagligen malt på utan större bekymmer. Höger sida kan bli trött, löpa långsamt, kännas slutkörd - men den krånglar aldrig. Det gör vänster, eller har i alla fall gjort. Foten, knät, höften. Höften är det största bekymret, ger sig tillkänna så fort den inte tycker att allt är optimalt. Blir det lite för långt för den - värk. Backar samtidigt som jag försöker hålla lite fart - värk. Och så vidare. Jag undrar vad som hände med kroppen alla de år jag stod och gick med ett barn hängande på ena höften, ständigt sned i kroppen och ingen träning alls, mer än all vardagsrörelse som i och för sig var en hel del - men samtidigt den som slet.

I går sprang jag, visserligen bara 5 km, men när höften är lite så där kan det räcka för att molandet ska sätta igång. Under kvällens core-pass hade jag verkligen en känsla av att rörelserna städade upp i kroppen efter löpningen, rättade till och stärkte. Nu blir det core efter varje löppass ett tag framöver. Utvärdering så småningom!