Efter Hässelbyloppet ska jag lämna klockan hemma...

...och bara springa långa lufsrundor resten av året. Vara ute länge, stanna för att titta på en kråka eller två. Tidtagning är endast välkommet på intervallträningen!

I morse sprang jag en 5 km runda och snittiden per km blev 5:31. Jag vet, det är inte fort i jämförelse med i vilken hastighet många löpare tar sig fram - men jag kollade ett år bakåt i tiden i min träningsdagbok, och det går i alla fall betydligt fortare i dag. Det är kul! En annan stor skillnad är hur lång tid återhämtningen tar. När jag hade sprungit mitt livs första lopp 2004, Oxelöloppet 5 km, på dryga 32 minuter var jag inte människa på två dygn. Det är sant. I dag går halvmilen rätt lätt på 28 minuter och återhämtar mig gör jag medan jag äter en banan och dricker lite mjölk.

Cyklade iväg till Friskis&Svettis för att vara med på ett Core-pass. Den enda träning som nu återstår för mig innan det är dags för Hässelbyloppet på söndag är lunchlöpning med Snabba Jenny på onsdag. På söndag vill jag springa milen snabbare än 57:30. Då är jag nöjd.