En glimt av Jogg.se-helgen

På väg mot Mostugan och fartlek i terrängen.


Febrig Vego-Krister blir dagens korvgrillare. Varför ser han så bekymrad ut?
1. Han tycker synd om grisen.
x. Han tycker synd om den som ska äta grisen.
2. Räcker korven?


Vätskekontroll efter 9 km på söndagens långpass.

Ett gäng ur snabba gruppen efter första milen på långpasset.

Krister och Niklas från Jogg.se

Måndag morgon och hemma igen efter några löpardagar med Jogg.se i Töreboda. Vi var 17 personer som strålade samman i fredags, inkvarterades på Pensionat Prästgården och gav oss sedan ut på en lugn jogg längs med Göta Kanal. Vilken miljö, som gjord för löpning! Fina grusvägar på båda sidor om kanalen. Då och då en sluss som gör det möjligt att komma över kanalen och springa på andra sidan vattnet hem. En fram och tillbaka runda, men med nytt grus under löpardojorna, alltså.

Lördagen inleddes med morgonjogg 7.30. Även denna tur gick längs med kanalen, men åt andra hållet. Staffan som ledde turen kom efter ett tag på att han höll ordning på miles istället för km, ingen fara, för mina ben visade sig från sin bästa sida. Även det vänstra. Staffan höll en föreläsning efter frukosten - om byggstenar i träningen - och sedan var det dags för mat och vila inför eftermiddagens fartlek uppe i bergen :) Krister som hade lyckats pricka in en febertopp under helgen tog alla andra roller än löptränarens och grillade gris- och sojakorvar åt alla som ville ha mellan varven.

Söndagen var lika med långpass; 23 eller 33 km. Efter 9 km stod Niklas bil omgjord till vätskekontroll, och eftersom jag hade sprungit mer än jag brukar åkte jag med den febriga alltiallon Krister i bilen till 18 km. Spännade resa i terräng, men Niklas familjebil uppförde sig som den bästa crossovern i världen och tog oss igenom vatten och förbi gården där det stod skrotbilar parkerade tvärs över vägen och där man inte riktigt kände för att gå och knacka på och be dem flytta bilen - det var lite Hells Angels wannabe-varning över stället, tyckte Krister. Strax efter 18 kom vi till Hajstorps café, kunde dricka kaffe, och sedan springa hem längs med kanalen (23 km totalt) eller som en del gjorde; plussa på med några km västerut och tillbaka och hamna på 33 km. Mitt långpass hamnade på 14 km.

Jag har lärt mig att lyssna på kroppen och tog det försiktigt. Totalt sprang jag 38 km. Jag har inte haft det minsta ont under tiden. Jag har inte det minsta ont nu heller. Jag var glad från fredag eftermiddag till söndag eftermiddag. Jag är glad nu också. Niklas, Krister, Staffan: Vad bra ni hade ordnat det för oss, precis allt! Alla ni andra: Tack för kul dagar, både i spåret och för övrigt!