Tiden ovan är inte när jag vaknade, utan sista gången jag kollade på klockan. Lyckades aldrig somna utan låg och halvslumrade hela natten. Gissar att det är en kombination av astmamedicin och en massa nervösa tankar om dagens lopp. Nio månader av reportage i Runners World där jag sagt att jag ska springa på under 50 minuter, och det är idag denna mil ska presteras. Om knät håller så ska jag ta i för kung och fosterland (utan att på något sätt vara varken royalist eller nationalist), vill så gärna att det ska stå 49 någonting när jag springer över mållinjen. Först efter det kan jag slappna av
Morgonens laddning har sett ut så här: en massa stretch, halv burk tigerbalsam, lindat knä, två koppar kaffe för att hålla mig vaken, ipren och alvedon för knät samt en sjukt stor portion havregrynsgröt med sojamjölk och banan. Låter det inte som ett vinnande koncept?
2 kommentarer:
klart du fixar det! Sen kan du sova gott i kväll!
Jag ska hålla koll på dig!
Tack! Ja man får vara sitt envisaste och ha rejält vässade armbågar!
Skicka en kommentar