Intervallbiten!

Det är ett tag sedan jag sprang intervaller om 1000 meter. Då - utomhus, i dag - på löpband. Man kanske inte kan jämföra rakt av. Km-tiderna är ungefär desamma. Men; då - dödstrött (verkligen!), i dag - här sprang en som orkade:) Och mitt livs första tusing som börjar på 4 och nånting... 4:47! Vad KUUUUL det var! Jag skulle kunna göra om det nu, med en gång!

Det är inte så snabbt - i jämförelse med många andra. Det är ett jättekliv - för mig. Precis som det var första gången klockan stannade på under timmen efter en mil. En del börjar sitt livs första löprunda på tider som är mycket bättre än så. Det har inte jag gjort, här har det avverkats åtskilliga rundor innan jag kom dit - men det gick. Lite för lite av talang kan kompenseras med mer av egenskapen tålamod.

Malin och jag ska fortsätta att vara mittvaltjejerna. Med siktet inställt på halvmaran - mer om detta kommer, bland annat våra träningsupplägg. Men först är det dags för Malin att ställa upp i Snöfemman, och själv ska jag ge mig ut på ett långpass i helgen.