Maffe, kaffe och jag

I går: Jag har planerat för att springa hem från jobbet. Låter den röda lampan utanför mitt rum på jobbet lysa och börjar byta om, upptäcker att jag inte hade fått några löpartights med mig... bara att byta tillbaka och ta bussen istället. Surt. Just då. Men inte sen! För väl hemma ger jag mig ut på en milrunda i en uppskattad maffe-takt (ingen pulsklocka har blivit fixad än). Vänster sida spökar lite, men för övrigt - i det här tempot kan man springa hur länge som helst!!? När jag är tio minuter hemifrån går jag in på Café Krogen och dricker kaffe och äter en våffla med grädde och hjortronsylt. Springer det sista och känner mig hur nöjd som helst.

Min km-tid blev 6:40. Är det en bra maffetid så här i inledningen när km-tiden ligger på minuten snabbare när jag försöker hålla inte max men skapligt tempo?

Pulsklockan, ja. I morgon.