Maffeträning och mafferehab

Maffe är bra. Under min maffemil på lunchen i går blev pulsklockan och jag riktigt vän med varandra. Inga konstiga skutt på 213 eller 191. På kvällen var jag på ett mer än 75 minuter långt mördarpass på Friskis&Svettis. Alla kustjägarna var där. Svetten stänkte inte bara, den stank runt vissa (tvätta er under armarna, deo, ren tröja!!!). Stefan hade lagt till ett rätt långt springavsnitt alldeles i slutet och frågade medan vi stretchade vad vi tyckte om det. Man vill ju inte malla sig och säga att sex, sju minuters löpning hit eller dit inte spelade någon roll när man redan hade sprungit över milen.

I morse var jag hos naprapaten. Laserbehandling med mera av den djupa sätesmuskeln. Återbesök på tisdag. Lugna dagar fram tills dess, löd ordinationen. Maffeträning och mafferehab, dvs låta läkningen få ta den tid den behöver. Inte skynda. Jag reviderar mina målsättningar och stryker allt som har med att pressa tiden att göra tills vidare.