I morse packade jag med mig allt som behövdes för att åka till Fr&Sv direkt efter jobbet, hade tänkt mig en timmes styrketräning. Men; sol, blå himmel, säkert 16 - 17 grader varmt, vindstilla... Snabb revidering, åkte istället hem och bytte om, gav mig ut på en löptur längs med vattnet. Kroppen var fortfarande lite trött efter måndagens långpass i Skåne, men inte det minsta öm eller skadad.
Jag menar, hur många gånger har man ångrat i mörka november: Varför var jag ute i solljuset och sprang den där varma, fina eftermiddagen i slutet av september?
Jo, det var en sak till: I Skåne finns det en plats som heter Gropahålet. Inte bara en grop, inte bara ett hål, utan Gropahålet. Fatta vad de måste ha grävt, tänkte jag. Men det var visst något som naturen själv hade ordnat med. Vattnet tog en ny väg, och så blev det ett gropahål.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Typ noll. Satt själv och njöt av solens sista strålar innan de försvann bakom hustaket efter en runda på Hemköp.
Just det. Städa etc. kan vi göra i november. Skiten rymmer inte, som en kompis sa när jag inte hade tid att gå med henne på bio för att jag skulle just städa. Vi gick på bio. Och hon hade rätt - allt fanns kvar nästa dag; disk, damm, legobitarna... ingen fara!
Härliga dagar nu. Synd bara att man måste sitta inne och jobba. Men idag har jag tagit mig det första post förkylningspasset :) Men har inte på långa vägar sprungit lika mycket som dig
Får jag också skylla min 2 timmars cykelrunda på solen och inte på jag-vill-göra-allt-annat-än-att-plugga-vilket-jag-(absolut)-borde-men hittar-på-undanflykter?
Skicka en kommentar