Tog tunnelbanan till Ropsten och klev där på gratisbussen ut till Lidingöloppet, och som det luktade liniment i denna buss. Väl på plats hade vi 5 personer att heja på och vi hastade runt mellan 8 km, 20 km och målgången för att kunna peppa dem. När alla kommit i mål kunde vi gott konstatera att vi har vänner som är i god form, första kille över mållinjen på 2.35 och första tjejen på 2.32. Sugna blev vi också på att springa så nu har jag i alla fall lite halvt sagt att nästa år ska jag stå där på startlinjen.
Underhållningsfaktorn var hög, Musse på 1,37 får mig att häpna, killen som hjulade på upploppet fick oss att skratta och alla plågade miner i de värsta backarna gav mig nästan lite fantomsmärtor i låren. Medlidandefaktorn var också hög för alla dem som fick kramp under spurten strax innan mållinjen. Både en och två personer fick lägga sig ner och invänta bättre tider för att sedan halta i mål. Men som sagt, nästa år är jag där och underhåller, hejar ni då?
Inlägg
6 kommentarer:
Absolut! Lidingöloppet ingår i min publikplan.
Klart jag hejar! :D Nu har jag nästan glömt all smärta och längtar lite till nästa år :)
Andrea: Om du hade flätor i går så såg jag dig i en av backarna.
Cecila: Det kanske börjar bli dags att upprätta en publikplan också, och inte bara ha en tävlingsplan :)
Åh vad kul! jag höll mig hemma för ladd inför tjejloppet på söndagen. Hjulning på upploppet! DET hade varit skoj att se!
Cred till er som åkte och hejade, jag var så glad över att jag hade vänner att peppa med innan och slúta upp med efter, eftersom jag inte hade någon annan som var där och hejdade på mig. Väldigt värdefullt med pepp från sidan!
Sofy: Man blir ju så mycket gladare och mer laddad när folk hejar på. Så man får dra sitt strå till stacken och heja när man själv inte springer. Roligt är det också :)
Räkna med oss, vi kommer o hejar så klart!
Thomas kan ju hinna med att få en glimt med. Han grämer sig än över att han missade dig på tjejmilen
Skicka en kommentar