Mest segling

Grattis alla som sprang Lidingöloppet i går! Oavsett tid; att komma i mål! Och grattis så småningom till alla er som lite senare i dag har gått i mål nere i Berlin!

Jag var så glad efter mitt terränglopp i måndags - inga tecken på skador i kroppen! Men någonting känns i vänster fot, samma fot som krånglade hela första kvartalet i år... Malin tyckte ett tag att vi kunde ha en skadeblogg istället, ha, ha, men nej - visst går det här Över Alldeles Av Sig Själv Om En Dag Eller Två?

I går seglade vi hem Rivalen. Startade klockan sju på morgonen nere i Östergötland och strax träffade vi på en simmande älg som korsade vår väg. Från en ö till en annan. Den första älg jag har träffat på havet, en kul syn. Precis som SMHI hade lovat friskade vinden i ordentligt. Över Bråviken gjorde båten strax över nio knop som mest, och över åtta i kryssvind - mitt snabbaste någonsin. Jag har seglat snabbare än jag har sprungit, skulle man kunna säga. När vi kom hem blåste det så hårt att vi inte kunde gå i hamn vid vår vanliga plats utan fick låna en annan i mer skyddat läge. Strax efter oss kom Sigrid och Magnus seglande från Hävringe med vår gamla båt; blöta, trötta och glada. Kulingen ven och vi drack Pernod i Rivalen. Insomningen lite senare gick på under minuten.

Tänker att jag ska skaffa mig en plan för min löpning. Vad vill jag och när? Hur håller man sig skadefri? Vad är möjligt, fast man inte tror det till en början? Återkommer!